Föreslagna förändringar i ny lag om företagsrekonstruktion

I juni 2019 antog EU direktiv 2019/1023/EU om ramverk för förebyggande rekonstruktion mm (rekonstruktionsdirektivet).

Direktivet syftar till att erbjuda företag förbättrade och effektivare förfaranden för att komma till rätta med ekonomiska svårigheter redan på ett tidigt stadium. Implementeringen av rekonstruktionsdirektivet kommer därmed innebära omfattande formella och materiella förändringar av den svenska rekonstruktionsrätten.

I mars 2021 lämnade rekonstruktionsutredningen ett betänkande (SOU 2021:12) avseende implementeringen av rekonstruktionsdirektivet i svensk rätt. Betänkandet föreslår en rad förändringar samt även införandet av en helt ny lag om företagsrekonstruktion. Nedan följer en kort överblick av två av de viktigaste förändringarna som betänkandet redogör för.

När kan en gäldenär beviljas rekonstruktion enligt det nya lagförslaget?
Som huvudregel kan alla näringsidkare ansöka om företagsrekonstruktion, med undantag för de näringsidkare som ägnar sig åt finansiell verksamhet. I övrigt begränsas möjligheten till företagsrekonstruktion genom kravet på att gäldenären ska lida av en viss grad av ekonomiska svårigheter.

Enligt den nu gällande lagen om företagsrekonstruktion krävs att gäldenären inte kan betala sina skulder (dvs att gäldenären är illikvid), eller att en sådan oförmåga inträder inom kort. Därutöver måste näringsidkaren visa att det s.k. livskraftstestet är uppfyllt. Enligt detta test får en rekonstruktion inte beviljas om det saknas skälig anledning att anta att syftet med företagsrekonstruktionen kan uppnås. Beviskravet är i denna del tämligen lågt ställt.

Lagförslaget innebär att gäldenären ska kunna beviljas rekonstruktion om denne inte kan betala sina förfallna skulder, att en sådan oförmåga inträder inom kort, eller att gäldenären i annat avseende har ekonomiska problem som innebär en risk för insolvens. Nyheten består här av att även betalningssvårigheter på lång sikt kan fångas upp av rekonstruktionsförfarandet. Därutöver föreslås även införandet av ett skärpt livskraftstest, på så sätt att rekonstruktion enbart får beviljas om det finns skälig anledning att anta att verksamhetens livskraft kan säkras genom förfarandet. I denna del krävs att gäldenären noggrant visar och presenterar omständigheter som är värda att beakta, samt en rimlig idé om hur rekonstruktionen ska säkra gäldenärens livskraft.

Nya regler för rekonstruktionsplaner
En stor del av rekonstruktionsdirektivet berör reglerna om rekonstruktionsplaner. En rekonstruktionsplan är en plan som syftar till genom olika åtgärder komma till rätta med gäldenärens ekonomiska svårigheter samt säkra att den verksamhet som gäldenären bedriver kan fortsätta.

Redan enligt den nuvarande lagen om företagsrekonstruktion ska en rekonstruktionsplan bifogas i gäldenärens ansökan om rekonstruktion. De förslagna förändringarna skulle dock medföra att en sådan plan kan antas och fastställas.

Enligt lagförslaget ska en rekonstruktionsplan antas genom en omröstning där alla ”berörda parter” deltar, vilket omfattar alla borgenärer och andra vars fordringar eller rättigheter påverkas direkt av gäldenärens förslag till rekonstruktionsplan. Vid omröstningen delas de berörda parterna in i olika röstningsgrupper. Planen kan därefter fastställas av rätten, även om en grupp av de berörda parterna väljer att inte godta planen. Rekonstruktionsplanen är därefter bindande för gäldenären och av planen berörda parter.

Utredningen föreslår inte några direkta begränsningar av vilka åtgärder som får ingå i rekonstruktionsplanen, utan åtgärderna kan anpassas till vad som anses nödvändigt i varje enskilt fall. Lagförslaget innehåller däremot en rad säkerhetsventiler som ska trygga borgenärernas rätt. Den viktigaste ventilen i detta hänseende är testet om borgenärernas bästa intresse. Testet innebär att en berörd part som röstat emot rekonstruktionsplanen inte genom planen ska få en sämre ställning än vid en konkurs. Anser en borgenär att ett sådant förhållande föreligger har denne en rätt att invända mot planen. En annan säkerhetsventil är regeln om likabehandling, som innebär att berörda parter i samma grupp ska behandlas på lika sätt i proportion till respektive fordran eller rättighet. Den rättsliga konsekvensen av att rekonstruktionsplanen strider mot dessa säkerhetsventiler är att planen inte får fastställas.